Vår älskade Örjan Hansson

Helluu bloggen!

Just nu är jag ganska deppig.. Tänker på pappa, jag och Nancy besökte hans grav igår.. Längesen jag var hos honom så jag tänkte att det var dags att besöka honom och be om råd. Jag tänker mycket bättre när jag är hos honom.. Jag vet inte varför men det känns som att han verkligen är där och vill hjälpa en. Jag saknar honom så grymt mycket och mitt liv skulle nog vara så mycket bättre och lättare om fortfarande han levde. Mitt liv skulle nog se väldigt annorlunda ut.. Vem vet? Vi kanske inte skulle ha Nancy då..? Och jag kanske inte skulle vara ihop med Axel? Jag skulle nog vara helt annorlunda som person dessutom. Peter, Nikki och Joakim skulle inte vara min bonus familj. Undra hur det skulle vara..? Visst har jag det jävligt bra nu. Men ändå så trots allt detta.. Så vill jag verkligen ha tillbaka min pappa. Min och Toves alldeles egna pappa, våran Örjan Hansson. Jag saknar honom verkligen.. :'( Visst, det har gått över fem år.. Men det gör fortfarande jävligt ont.

Jag kommer alltid sakna, älska och minnas dig pappa. När det känns som tyngst för mig tänker jag på dig och det du önskade dig innan du dog. "Att mina flickor ska få ha det bra" önskade du dig och jag lovar dig, jag försöker ha det bra men utan dig är det svårt. :/ Det sista smset du skrev till oss var: "Jag saknar er.." och jag lovar dig, vi saknar dig också! :'( <3





Kommentarer
Postat av: Tove

Jag började gråta, syster..

2010-07-21 @ 02:20:13

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0