Varför mår vi så dåligt när vi har det så bra?

Just nu är det nog bara jag vaken här i mitt hus. Min dators sken är allt man kan se, allt annat runt omkring mig är lika svart som natten. Jag läste precis en grej som fick mig att börja fundera.. Ibland så tänker man verkligen inte på hur bra man har det. Jag kan ju egentligen vara en av världens lyckligaste? Men det är jag inte. Det man borde tänka på är det man har och inte det man skulle vilja ha. Jag har en fantastisk pojkvän, jag har en underbar familj, jag har unika och älskvärda vänner, jag lever ett bra liv i ett fint hus i Åre som min pappa och mamma designat, jag behöver inte svälta, vi har det bra ekonomiskt, det går bra i skolan, jag är rätt så nöjd över mitt utseende och ja jag kan säkert komma på mer saker som är rätt bra faktiskt..
Men ändå så är jag olycklig över andra saker runt omkring som självklart många andra också kan vara olyckliga över? Jag läste förut en bok som heter "Varför mår vi så dåligt när vi har det så bra?".. Och ja, det är frågan. Jag mår faktiskt grymt jävla bra oftast! Men nu är det så att jag börjat tänka tillbaka på min pappa väldigt ofta och det gör mig väldigt ledsen och sorgsen.. Det påverkar mig och mina nära&kära. De vet inte vad de ska göra.. När jag visar sorg eller ilska så säger jag exakt vad jag tycker utan omsvep eller omtänksamhet. Det är faktiskt inte speciellt roligt att få höra en sån avhylning från mig. Många blir väldigt sårade.. Men direkt när jag blir sådär så går det över efter bara en timme eller så.. Jag är aldrig långsint! Det står faktiskt såhär om mitt stjärntecken:
"Skytten tänker sig inte för utan fräser ifrån med sitt temperament för att bemöta hyckleri och lurendrejeri. Det kan bli väldigt taktlöst och det är först när Skytten fått livserfarenhet och visdom som han lär sig att tygla sitt humör och tänka efter. Skytten har ett hett temperament liksom alla eldtecken. Men lika fort som det blossar upp, lika snabbt slocknar det. Skytten är aldrig långsint!"
Så ja, mitt stjärntecken stämmer väldigt bra in på mig och det är väl bara att lära sig att leva med det tills jag fått kontroll över det. Men ni ska veta att jag inte menar det jag säger alltid.. Jag bara visar min avsky just då som sedan försvinner. Men nu tror jag att jag måste sova, imorgon är det skolfoto och gissa vad jag ska vara? Jo, FIREFIGHTER - aka brandman. ;) "Heysan jag ser att du är rätt het, ska jag svalka dig med ett sprut? ;)" haha, skämt och sido! Godnatt allesammans. <3

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0